Koloniträdgårdarna i Bergshamra speglade i minnesskrifter.

Odlingsverksamheten i Bergshamra började 1919. Med jämna mellanrum har kolonisterna firat jubiléer och vid några tillfällen har man även låtit trycka upp små minnesskrifter. Dessa texter har föreningens revisor Krista Kandre återskapat i digital form och alla kända minnesskrifter finns nu här återgivna. Förutom dessa jubileumsskrifter finns också andra alster som är väl värda att läsa. Önskad skrift når du genom att scrolla nedåt eller att klicka på respektive länk nedan:

Minnesskrift 1919 - 1939 Minneskrift 1919 - 1939
Minnesskrift 1919 - 1949 Minneskrift 1919 - 1949
Minnesskrift 1919 - 1969 Minneskrift 1919 - 1969
Minnesskrift 1919 - 1979 Minneskrift 1919 - 1979
Minnesskrift 2013            Koloniträdgårdarna i Tivoli fyller 30 år
Minnesskrift 1983 - 2013 Stugorna i Tivoliområdet 1983-2013
Minnesskrift 1983 - 2013 Fler uppgifter om flytten till Tivoli 1983
Hågkomster 1920 - 2009  Sixten Thorén minns Bergshamra
Universitetsuppsats 2016 Undersökning av ett koloniområde
Nyttoväxtodling 2015      Odling av nyttoväxter år 2015
100-åring med växtkraft  J-O Drangerts skrift om koloniföreningens 100 år




Dragkampslag samlade vid föreningens dansbana år 1928. Kulisserna kommer från Kungliga Operan. Vid denna tid var dragkamp en populär sport. Sverige hade länge varit bland de främsta nationerna, vid OS 1912 ingick dragkamp och det svenska laget vann då guldmedaljen. Detta följdes upp nästa år i Polen med ett VM-guld.


MINNESSKRIFT 1919 - 1939

Den här minnesskriften från 1939, då man firade att verksamheten fyllde tjugo år, följdes av ytterligare tre. Vid den här tidpunkten hade man lämnat de slitsamma och stundtals motiga pionjäråren bakom sig. Föreningen hade vuxit till över 140 hushåll (dubbelt så många som idag), hade en stabil ekonomi och ansågs ha trygga arrendevillkor. Hela framställningen andas tillförsikt och framtidstro. Själva festen hölls söndagen den 20 augusti 1939, dels i kolonisternas stora park (vid nuvarande Ripstigen) och dels på Stallmästargården. Någon vecka senare gick tyska trupper över den polska gränsen. Några år senare stod det dessutom klart att det lilla kolonisamhället hotades av undergång på grund av väg- och bostadsbyggande. Men nu var det ännu idyllens tid i sensommarens Bergshamra.

Det är värt att notera att de som författat minnesskriften 1939 tillhör områdets kolonipionjärer och att de står för sällsynta och intressanta ögonvittnesskildringar från de första åren.

Ingress: Tom Wall

Klicka på länken för att läsa denna minnesskrift: Minnesskrift 1919 - 1939 (Pdf-fil Öppnar ny sida).

Webbredaktörens kommentar: Minnesskriften avslutas med en till jubiléet skriven visa kallad "PROLOG" (?!) som skall framföras till melodin "Låga ryttartorpet". Den som glömt denna melodi (eller aldrig hört den), kan klicka på denna länk: Låga ryttartorpet (Mid-format).





Jordbruksminister David Pettersson, Pettersson i Bjälbo, inbjuden till koloniföreningen 1923.


MINNESSKRIFT 1919 - 1949

Den andra av Bergshamrakolonisternas minnesskrifter trycktes inför 30-årsjubiléet som firades den 17 juli 1949 i den stora parken där bortåt 200 personer deltog. Bakom författarsignaturen C. H-n. döljer sig föreningens ordförande elektrikern Carl A. Hallman.

Det hade hänt en hel del sedan förra jubiléet för tio år sedan: En stadsplan för Bergshamra hade utarbetats av länsarkitekten under åren 1938 – 1942. En utredning om Solna sockens ombildande till stad hade presenterats 1941 och slagit fast att Bergshamra kunde förväntas bli föremål för exploatering. Solna hade blivit stad 1943. Den nya staden hade köpt in stora markområden som bland annat omfattade delar av koloniträdgårdarna. En arkitektpristävling för Bergshamra pågick från 1945 till 1948 då vinnaren utsågs.

Allt det här innebar direkta hot mot koloniområdet, men om detta nämns inte ett ord i minnesskriften. Däremot ventilerades kolonisternas oro för grävskoporna i samtida tidningsartiklar. Skriften tar istället fasta på mer positiva händelser under de gångna trettio åren. Noteras kan dock att man nu – mitt bland hyllningarna av pionjärer och förgrundsgestalter - vågar sig på att framföra litet kritiska synpunkter på hur Anna Åbergsson behandlade kolonisterna.

En liten detalj i texten kräver sin förklaring. På ett par ställen nämns ”prof. White”. Den person som avses är professor Hernfrid Witte, tidigare chef för statens centrala frökontrollanstalt, som låg alldeles väster om koloniträdgårdarna. Den centrala vägen i det gamla paviljongområdet döptes efter honom och vägnamnet fick sedan flytta med till Tivoliområdet.

Ingress: Tom Wall

Klicka på länken för att läsa denna minnesskrift: Minnesskrift 1919 - 1949 (Pdf-fil, öppnar ny sida).






Vy över koloniområdet fotograferad från kvarteret Reliefen år 1963. Fotograf Olle Johansson.


MINNESSKRIFT 1919 - 1969

När Koloniföreningen Bergshamra u.p.a. firade 50 år 1969, vilket för övrigt skedde på restaurang Metropol i november månad, trycktes den tredje minnesskriften. Författare var föreningens kassör, Joel Löfgren. Hans källor har uppenbarligen varit främst de två tidigare minnesskrifterna. Men han redogör även för de dramatiska händelser som ägt rum sedan 1949 då föreningen hade tvingats göra stora landavträdelser i samband med att det nya Bergshamra vuxit fram. Totalt förlorade man det stora parkområdet, 32 hela lotter och delar av ytterligare 8 lotter. Som kompensation hade man dock fått ett femtontal lotter borta i Sköndal/Ulriksdal. Men ännu var de flesta stugorna och trädgårdarna kvar från det ursprungliga området. Önskan om ”en lugn och trygg framtid” uppfylldes inte.

Ingress: Tom Wall

Klicka på länken för att läsa denna minnesskrift: Minnesskrift 1919 - 1969 (Pdf-fil, öppnar ny sida)





Fest på midsommarafton den 24 juni 1977 vid föreningsstugan. Fotograf Dag Unevik.


MINNESSKRIFT 1919 - 1979

Den fjärde och senaste av föreningens minnesskrifter kom till med anledning av 60-årsjubiléet 1979. Författare är ”Valborg” vilket är liktydigt med föreningens dåvarande vice ordförande Valborg Andersson. Precis som i den förra lilla skriften märks att det är de två första minnesskrifterna (1939 och 1949) som är huvudkällan. Nytt är uppgifterna om dels tunnelbanebygget, som innebar förlusten av ett femtontal lotter, och dels förvärvet av föreningsstugan, som hade stått på en av lotterna som togs i anspråk av bygget.

Minnesskriften 1979 med titeln ”Vi ser tillbaka” ingick som en del av kallelsen till årsmötet, verksamhetsberättelse etc. som skickades ut till medlemmarna i mars 1980. Samma vår undertecknade kommunen det avtal som innebar att marken i södra Bergshamra övergick från staten till Solna stad. Dessa förhandlingar hade inletts i början av 1970-talet då kommunens planer på bostadsbebyggelse i koloniområdet började ta fastare form. Ett par kommunpolitiker som såg och förstod konsekvenserna motionerade redan i april 1973 om att kolonisterna i Bergshamra skulle få ersättningsmark på Tivolihalvön. Om allt detta ordades inget i minnesskriften.

Drygt tre år senare (1983) skedde, som en följd av markförvärvet, den största förändringen i föreningens historia. Nära 80 koloniträdgårdar jämnades med marken och kvar av de gamla lotterna blev de 23 vid Ålkistan.

Uppgiften i texten att Anna Åbergsson bodde på Bergshamra gård är tveksam och har inte gått att bekräfta.

Ingress: Tom Wall

Klicka på länken för att läsa denna minnesskrift: Minnesskrift 1919 - 1979 (Pdf-fil, öppnar ny sida)

Webbredaktörens kommentar: "Ryssgubben" som nämns i minnesskriftens början syftar på denna växt:


Ryssgubbe Bunias orientalis
Familj: Korsblommiga växter – Brassicaceae (Cruciferae)
Blomningstid: Juni–juli.

Ryssgubben är en 2-årig eller perenn nykomling som härstammar från Ryssland. Den anlände till Finland i djurfoder med den ryska armén. De första fynden är från mitten av 1800-talet. Ryssgubben var ett besvärligt ogräs i Ryssland och Sverige men den etablerade sig aldrig på allvar på de finska åkrarna.

Ryssgubben utvecklar första året en grov pålrot från vilken det under följande år växer upp blommande skott. Roten kan gå ned till 1,6 m djup. Nya skott kan utvecklas ur knoppar på avbrutna rotdelar.

Ryssgubben föredrar friska växtunderlag med tjockt mullskikt. T. ex. på Sveaborgs vallar finns speciellt stora bestånd av ryssgubbe. Arten sprider sig huvudsakligen med sina frön, vilka har en god grobarhet. Fröna sprids vintertid på snön. Ryssgubbens blommor doftar karakteristiskt sötaktigt.


Informationen om Ryssgubben hämtad från: Luontoportti






Tivoliområdet före koloniföreningens flytt hit 1983.
Bilden är tagen vid korsningen Pumphusvägen/Tivolivägen.
Foto: Göran H Fredriksson


MINNESSKRIFT ÅR 2013: KOLONITRÄDGÅRDARNA I TIVOLI FYLLER 30 ÅR

"Där nu södra Bergshamras kompakta kontorsbebyggelse utbreder sig, låg förr vackra koloniträdgårdar med röda stugor bland lummiga fruktträd långt in på tomten."

Så poetiskt inleds kapitlet om Gamla koloniområdet i boken "Bergshamra koloniområde" med bilder tagna av Göran H Fredriksson och text skriven av Anna von Ajkay. Texten och bilderna minner om en försvunnen idyll, eftersom kontraktet upphörde år 1982 för denna arrenderade mark, och kolonisterna erbjöds att flytta sina stugor till nya områden vid Tivoli och Sköndal.

1983 flyttade sålunda de kolonister som ville och kunde till Tivoliområdet med både stugor, träd och växter. Flera av stugorna var dock i dåligt skick, så en del fick bygga nytt. Området var gammal åkermark på sjöbotten och mycket arbete utfördes av kolonisterna för att förbättra den lerhaltiga jorden.

30 år har förflutit sedan denna stora flytt och området är nu lummigt med uppväxta trädgårdar och med kolonister som funnit sig väl tillrätta. Ulla Grimfelt med sitt originalhus från 1920-talet uttrycker detta på följande sätt:

"Jag är en av de kolonister, som 1983 tvångsförflyttades från det gamla stora koloniområdet, där vi hade femtioåriga äppelträd... min tanke då var: Jag får aldrig mer sitta under ett stort äppelträd! Men Tivolis åkrar har förvandlats till en underbar oas i Bergshamra.

Jag sitter nu åter under ett äppelträd med min kaffekopp! Det är lycka!"

Men långt innan flytten 1983 hade föreningen i flera omgångar förlorat mark. Tom Wall, mångårig medlem i föreningen, har sökt och samlat information - företrädesvis från föreningens gamla styrelseprotokoll och verksamhetsberättelser - för att kunna förstå och förmedla vad som föregick och ledde fram till den stora flytten.

Den första delen av denna berättelse är nu klar och finns att tillgå via länken nedan:

Del 1. 1943 - 1952. Illavarslande tecken (Pdf-fil, öppn ar ny sida)





MINNESSKRIFT ÅR 2013: STUGORNA I TIVOLIOMRÅDET 1983-2013

Till sommarmötet den 18 augusti 2013 hade Tom Wall sammanställt ett dokument som beskriver hur själva flytten planerades, vilka hus som flyttades och hur lotterna fördelades. Klicka på länken nedan för att läsa:

Stugorna i Tivoliområdet 1983-2013 (Pdf-fil, öppnar ny sida)





FLER UPPGIFTER OM FLYTTEN TILL TIVOLI 1983

Som ett litet komplement till den tidigare sammanställningen av stugorna i Tivoliområdet lämnas här ytterligare fakta. Klicka på länken länken nedan för att läsa:

Fler uppgifter om flytten 1983 (Pdf-fil, öppnar ny sida)




Mera!

Utöver ovan presenterade "officiella" minnesskrifter finns flera berättelser som skrivits ner av koloniföreningens medlemmar under de gångna åren, både i privata dagböcker och inför någon sammankomst. Dessa berättelser återger på ett livfullt och personligt sätt livet på kolonin och är väl värda att läsas och sparas, varför de också kommer att presenteras på denna sida. Den första av dessa berättelser är en charmfull hågkomst av barn- och ungdomsåren i kolonin.



Sixten Thorén i famnen på sin mor utanför den nybyggda stugan på Åkerövägen år 1923.


HÅGKOMSTER FRÅN BERGSHAMRA

Den som minns är Sixten Thorén och hans beskrivning av livet i området från tidiga 1920-talet fram till strax efter andra världskrigets slut, ger en intressant bild av hur livet gestaltade sig för både barn och vuxna i det nyetablerade koloniområdet. Här kan man läsa om hur skärslipare, gårdfarihandlare och uppköpare av frukt och grönsaker besökte området, men också hur man som barn fick hjälpa till i vardagen mycket mer än vad som är vanligt idag. Trots det hanns det med många upptåg och startande av ungdomsklubb med teaterverksamhet.

Sixtens redogörelse av Bergshamra och livet i kolonin är ett utdrag ur den skrift han gjort om sin egen levnad. Detta tillställde han Bergshamra koloniförening att fritt användas inför föreningens 90-årsjubileum då Per-Åke Pettersson förberedde den film om koloniföreningen som senare visades. Tyvärr fanns inte möjlighet att i filmen ge Sixtens berättelse rättvisa, varför den istället återges här.

Klicka på länken nedan för att läsa Sixtens berättelse (Pdf-fil):

Sixtens berättelse "Bergshamra" (Pdf, öppnar ny sida)






UNDERSÖKNING AV ETT KOLONIOMRÅDE

En universitetsuppsats som behandlar kolonirörelsen, och speciellt Bergshamra koloniområde.

Den är skriven av Rosanne Håkansson som läser trädgårdens och landskapsvårdens hantverk vid Göteborgs universitet. Hon hade fått i uppgift att beskriva en kulturhistorisk plats med koppling till det gröna kulturarvet. En av anledningarna till att hon valt vårt koloniområde är att hon är bekant med en av kolonisterna i föreningen, vilket gjort att hon närmare kunde undersöka en kolonilotts historia. Hon har inhämtat information till uppsatsen bl.a.genom vår hemsida, böcker och kontakter med Tom Wall och Per-Åke Pettersson.

Det är intressant att se hur väl hon har bildat sig en uppfattning om kolonirörelsen och vår förening, och hur hon i uppsatsen också framför egna idéer om risker och möjligheter för oss. Nedan finner du länken till Rosannes informativa uppsats:


Undersökning av ett koloniområde (Pdf-fil, öppnar ny sida)






ODLING AV NYTTOVÄXTER I BERGSHAMRA KOLONIFÖRENING ÅR 2015.



Ett vackert äppelträd på Ekvägen 63.

Utan att göra anspråk på att vara expert genomförde undertecknad webbredaktör år 2015 en undersökning för att utröna vilka nyttoväxter som odlas i vår förening. Under odlingssäsongen det året besöktes därför i stort sett alla lottägare (97%) som fick berätta vad man hade, eller planerade att sätta på sin lott av köksväxter och kryddor, och vad som tidigare fanns etablerat av bärbuskar och fruktträd.

All data som insamlades har skrivits in i fyra tabeller fördelade på Köksväxter, Örter/Kryddor, Bär/Bärbuskar och Fruktträd, och nedan finns en sammanställning av detta.

Klicka nedan för sammanställningen:

Sammanställning av nyttoväxtodling år 2015 (Öppnar ny sida)





HUNDRAÅRING MED VÄXTKRAFT.




Jubileumsskriften ”Hundraåring med växtkraft” betraktar Bergshamra koloniområde i ett miljö- och omvärldsperspektiv. Här beskrivs växelverkan mellan förändringar i det svenska samhället och utvecklingen i koloniområdet. En sådan framställning vilar tungt på dokumentation från många källor - från arkiv och fotografier till tidningsartiklar.

Föreningens egna handlingar är utspridda och en hel del har förkommit. I mitt fall har jag haft glädjen att inkludera dels hela den kartläggning om odlingsaktiviteter som föreningens mångårige webbredaktör Per-Åke Pettersson utförde år 2015, dels utdrag ur de minnesanteckningar som kolonisten Sixten Thorén författat om sina hågkomster från de första tre årtiondena av livet i vårt koloniområde. Tack går också till stadsarkivarien Anna-Lena Amundson vid Solna Stadsarkiv. Bergshamra koloniförening har under sin 100-åriga levnad firat sina 20-, 30-, 50-, 60- och nu 100- jubileer med en minnesskrift.

Jan-Olof Drangert

Klicka nedan för minnesskriften:

100-åring med växtkraft Pdf-fil, öppnar ny sida)